Kan tennis verkligen ge dig upp till 10 extra levnadsår? Det visar forskningen

En 25-årig dansk studie visade att tennisspelare levde 9,7 år längre än stillasittande personer, mer än någon annan fritidssport som mättes. För en region med färre idrottshallar per capita än nästan någon annan jämförbar plats i Sverige är det fyndet ingen kuriositet; det är ett underlag för planering.

Vad Köpenhamnsstudien faktiskt visade

Copenhagen City Heart Study, publicerad av Schnohr och kollegor i Mayo Clinic Proceedings 2018, följde 8 577 personer i upp till 25 år. Studien jämförde åtta fritidsaktiviteter med en stillasittande livsstil och beräknade multivariabeljusterade vinster i förväntad livslängd¹.

Rankingen var slående:

• Tennis: 9,7 år
• Badminton: 6,2 år
• Fotboll: 4,7 år
• Cykling: 3,7 år
• Simning: 3,4 år
• Jogging: 3,2 år
• Kalistenik: 3,1 år
• Gymträning: 1,5 år

Tennis- och badmintonspelare hade också lägst multivariabeljusterad dödlighetsrisk av alla åtta grupper². International Tennis Federation har sedan dess kommunicerat dessa resultat direkt till sina medlemmar³.

Så när folk frågar om tennis ökar den förväntade livslängden är det den här studien de oftast har hört talas om, ofta utan detaljen att badminton, fotboll och de andra racketsporterna ligger tätt bakom.

En andra, större kohort pekar åt samma håll

En studie är en studie. En brittisk kohort på över 80 000 vuxna, följd i nio år och publicerad i British Journal of Sports Medicine, fann att racketsportspelare hade 47 procent lägre risk att dö av vilken orsak som helst och 56 procent lägre risk att dö av hjärt-kärlsjukdom jämfört med inaktiva personer⁴.

Annat land, annan metod, annat decennium, samma riktning. United States Tennis Association noterar att cirka tre timmars tennis i veckan är kopplat till mer än 50 procents lägre risk för hjärtsjukdom⁵.

Varför racketsporter, och inte vilken motion som helst

Forskarna bakom Köpenhamnsstudien erbjöd en trolig förklaring till rankingen. De tre aktiviteterna i topp – tennis, badminton och fotboll – kräver alla minst en annan person. Aktiviteterna längre ner på listan – jogging, simning, gymträning – kan utföras ensam⁶.

Det spelar roll för hur en anläggning utformas. En bana är inte bara en plats för att höja pulsen. Det är en stående avtalad tid med en annan människa, oftast samma tid varje vecka, ofta i decennier.

De starkaste bevisen vi har för längre liv pekar inte mot gymmaskinen utan mot banan, där träningen kommer med någon på andra sidan nätet.

Det spelar också roll för vem som fortsätter att spela. Racketsporter kan spelas vid sju års ålder och vid sjuttiosju. Få aktiviteter med den här typen av bevisunderlag har den bredden.

Reservationen, tydligt uttryckt

Alla dessa studier är observationella. De följer personer som själva valde sina aktiviteter; ingen lottades till tennis eller till soffan. Forskarna är noga med att påpeka detta, och det är vi också⁷.

Personer som spelar tennis kan skilja sig från inaktiva personer vad gäller inkomst, utbildning, grundhälsa eller socialt nätverk, och forskarna justerade för flera av dessa faktorer utan att kunna eliminera alla. Nio komma sju år är ett samband, inte ett löfte.

Det som kvarstår trots reservationen är ändå substantiellt: i två stora kohorter i två länder hör sociala racketsporter konsekvent till de aktiviteter som starkast förknippas med längre liv och lägre risk att dö av hjärt-kärlsjukdom. För en kommun som väger var kapital och mark ska placeras är det mer bevis än vad de flesta insatser kan uppvisa.

Vad detta betyder för Stockholmsregionen

Stockholm har 32 300 invånare per idrottshall. Göteborg har 12 700. Bristen har bestått i mer än tjugo år, och regionen förväntas nå 2,7 miljoner invånare år 2030.

Ställ de två uppsättningarna fakta sida vid sida. De aktiviteter som har starkast bevis för längre livslängd är inomhusbaserade, banbaserade och sociala. Regionen har en långvarig strukturell brist på just den typen av utrymme, och en växande befolkning som konkurrerar om det.

Konsekvensen är inte att stockholmare är ohälsosamma. Det är att tillgången till den mest evidensbaserade formen av fysisk aktivitet under hela livet ransoneras genom kö, medlemslistor och geografi. De köerna drabbar hårdast de hushåll som har minst möjlighet att köra till ett alternativ, samt flickor och nyanlända invånare som inte redan befinner sig inom ett föreningssystem.

Anläggningar som folkhälsoinfrastruktur

Världshälsoorganisationens Global Action Plan on Physical Activity 2018–2030 bekräftar att fysisk aktivitet kan bidra till 13 av FN:s 17 globala hållbarhetsmål⁸. Det är den politiska ramen: aktivitet är inte en fritidskategori som ligger vid sidan av hälsa, utbildning, jämlikhet och samhällstrygghet. Den bidrar till alla dessa.

The Dome Sweden är utformat utifrån den utgångspunkten. Tennis, squash, padel, beachtennis, touchtennis, badminton, bordtennis och fitness under ett och samma tak, med professionella tränare, en centerbana med 15 000 sittplatser, utbildning året runt, samt en utomhusidrottspark med klättervägglar, träningsredskap, planer och en löparbana som fryses till skidspår på vintern.

Projektets egen bedömning är en direkt påverkan på 6 av FN:s hållbarhetsmål och en stödjande påverkan på 7 till, med full överensstämmelse med de fyra grundprinciperna i barnkonventionen. Ambitionen är att bli den första fullt hållbara och smarta arenan i Skandinavien.

Vad en kommun kan göra med detta

En kommunal partner kan behandla bevisen ovan som ett underlag för beslut snarare än som ett diskussionsämne:

• Räkna bantimmar per tusen invånare vid sidan av antalet hallar, och följ upp vilka som använder dem.
• Prioritera multisportskapacitet som tjänar både en sjuåring och en sjuttioåring i samma byggnad, eftersom det är livslångt deltagande som ger effekten på livslängden.
• Skydda obokade och lågkostnadstimmar, så att tillgången inte beror på ett befintligt föreningsmedlemskap.
• Rapportera deltagarutfall mot ansvar för folkhälsa, integration och trygghet, inte bara mot byggkostnad.

Forskningen kommer att fortsätta förfinas. Bristen löser sig inte av sig själv, och befolkningskurvan är redan satt.

Sammanfattning

• Copenhagen City Heart Study fann att tennis var kopplat till 9,7 extra levnadsår jämfört med en stillasittande livsstil, före badminton, fotboll, cykling, simning, jogging och gymträning¹.
• En separat kohort med över 80 000 brittiska vuxna fann att racketsportspelare hade 47 procent lägre risk för död av alla orsaker och 56 procent lägre risk för död i hjärt-kärlsjukdom.
• Forskare pekar på den sociala karaktären hos racketsporter, som kräver minst två personer, som en trolig del av förklaringen.
• Alla bevis är observationella, så de visar ett starkt och konsekvent samband snarare än bevisat orsakssamband.
• Stockholm har 32 300 invånare per idrottshall jämfört med Göteborgs 12 700, efter tjugo års brist och med 2,7 miljoner regionala invånare förväntade år 2030.

Vill du diskutera ditt ärende? Använd knappen "Starta en konversation" eller mejla info@thedomesweden.com.